Tecknade flickor och Lille Skutt!

Hej!

Nu är det mer än en vecka sedan jag skriv i min blogg. Jag har en vana att göra så när allt inte står rätt till med mig. Jag tycker inte om att skriva ut så alla kan läsa om hur pass dåligt jag kan må ibland.

För ungefär en vecka sedan så dök jag. Min ångest dök upp ur tomma intet och jag fick en panikattack. Men det gick om ganska fort. Men sedan dess har jag känt mig rätt så låg. Jag känner mig hängig och trött. Jag vaknar senare än vanligt och det känns en aning deprimerande att jag inte kan vakna upp på morgonen som folk "ska" göra. Det spelar ingen roll att jag ställer klockan för jag stänger av den rent reflexmässigt.

 

 
 
Att jag har gått ner mig har nog mycket med min kost att göra. Jag har nämligen slarvat en hel del den senaste månaden och det märks på mitt beteende och mående. Det var först igår som jag kände att jag måste ta mig i kragen och skärpa mig. Jag älskar mat och godsaker och ibland spårar jag ur och äter sådant jag egentligen inte vill äta. Jag älskar att äta nyttigt och ut och promenera. Jag läser träning och kost bloggar dagligen. Det är mycket lättare att se andra äta rätt och motionera än att faktiskt göra det själv. 


Det är inte lätt för mig att bara knyta på mig träningsskorna och gå ut en promenad. Jag har nämligen problem med min korsrygg och få väldigt ont speciellt i vänster sida. Jag vet att jag behöver gå till en kiropraktor men det är ju så för jordat dyrt. Jag brukar gå till en rygg och nack behandlare någon gång per år men det räcker inte. Jag skulle behöva gå ett antal gånger per år istället för bara en eller två gånger. Det är något jag har fått höra många gånger likaså behöver jag gå till en massör men allt kostar ju pengar nu för tiden.

 

 

Nu blev detta ett deppigt, ledsamt och gnälligt inlägg men jag kan inte låtsas om att allt är en dans på rosor eller att jag målar regnbågar och drömmar om enhörningar när jag inte gör det. Jag hoppas givetvis att det vänder snart och att jag känner mig glad och pigg igen.

Det är mycket som gör mig upprörd, nervös, stressad och ångest fylld i dagsläget och jag kan inte annat än att ha tålamod och vänta ur stormen. Det är konstigt att de som är menade att hjälpa mig bara gör allt värre. Men huvudsaken är att de får pengar i fickorna än att faktiskt hjälpa och stötta de människor som de är menade att hjälpa.

 

 
 
På tal om något helt annat. Min systerdotter Kelly ska sova över hos oss mellan lördag till söndag. Jag var i livsmedelsbutiken igår och köpte henne en tandborste och en tandkräm som hon kan ha hos oss istället för att hon ska behöva använda en tandborste som är så hård att man blöder i tandköttet efter varje borstning och en tandkräm som får henne att vilja spotta ut det med en gång för att den är så pass stark. Jag har tänkt på att köpa det i några månader nu och igår tog jag mig i kragen och köpte henne det. Jag valde de finaste förstås. En rosa med en tecknad flicka på och en lilla skutt tandkräm.
 
 
 
 

I lördags var vi på kalas hos min moster och mina kusiner Kevin och Kim. Kevin fyllde år i måndags men firades i lördags. Det bjöds på Tårta och kakor som vart himla gott. Vi var samtidigt barnvakt åt Kian då mamma Cecilia skulle jobba på ett bröllop. Hon gjorde bröllopstårtan. Cecilia fyllde år i lördags. Hon sa det att när man är vuxen så spelar det ingen roll att man måste jobba på sin födelsedag för det är sådant vuxna måste göra ibland. Men jag tycker att det inte ska spela någon roll att man är vuxen. Jag tycker att om man kan undvika att jobba på sin födelsedag så ska man det och istället fira sin födelsedag med sina nära och kära. Min mamma skulle säga att detta är ett barnsligt tänk. Men det tycker inte jag.

 

 
 

Men vi firade min syster på söndagen istället och det var himla trevligt. Vi åt först goda frallor med goda pålägg sedan övergick vi till fikat. Det bjöds på banankaka, hallongrottor, pepparkakor mm. Efter det så öppnade hon presenter. Jag hade köpt henne en hårprodukt ifrån Intermezzo. Efter det åt vi tårta med hallonfluff och vaniljkräm emellan. Den var väldigt smarrig. Det bjöds även på vaniljglass med grädde och topping.

På hösten är det väldigt mycket kalas i vår släkt då Henke, Cecilia, Kevin, Kim, Kelly, Pappa och Cina fyller år.

 

 

 
 

Något jag har märkt är hur fäst Kian har blivit vid mig. När han föddes så var jag rädd att jag och Kian inte skulle få en liknande kontakt som jag och Kelly har. Men det verkar som det är på god väg till en fin "relation" mellan oss.

 

 

 
 

Jag har alltid haft en magnet som lockar till sig barn, okej det där lät perverst. Barn har alltid dragits till mig och tycker lätt om mig. Jag har mycket bra hand om barn och jag tycker om dem också och det kanske märks då jag ofta skriver om Kian och Kelly här på bloggen. Jag har både praktiserat, arbetsprövat och arbetat med barn sedan jag var 16 år fram till att jag nästan fyllde 23. Jag vet inte, jag kan bara inte se mig arbeta med barn längre fram i livet det kanske är så att jag har tagit hand om barn så pass mycket att man tröttnat en aning. Jag minns det att jag ofta kom hem med huvudvärk och ont i nacke och rygg och det kanske var så att jag kände det att det inte var värt smärtan. Jag vet faktiskt inte.

 

 
 

Nu kanske det är så att det är många som inte orkar läsa all denna text som forsade från mitt huvud och ut ur mina fingertoppar men jag behövde skriva av mig. Jag lägger upp en del bilder så att det inte blir text efter text.

Ha en splendid dag!

 

- Therése